Denna blogg baseras på intresset för läget i Östersjöregionen. Bloggen skall inte ses som påverkan av läsarna och ni väljer själva om ni vill ta del av det som publiceras.

torsdag 19 juni 2014

Ryska Flygvapnet övar över Barents hav

Su-34 Fullback
19/6
Ryssland genomför en flygvapen övning som omfattar mer än 25 stridsflygplan och bombplan av olika slag i Barents hav.

Det västra militärområdets Stridsflyg genomför en tre-dagars övning norr om polcirkeln. Piloter och flyg har flyttats från hela distriktet till flygbaser i Murmanskregionen för att delta i övningar.

Mer än 25 flygplan av typerna Su-34 (NATO som är känt Fullback), Su-27 i olika modifikationer (Flanker), MiG-29SMT (Fulcrum), MiG-31 (Foxhound) och MiG-31BM från Voronezh, Kursk, Tver , Karelen och Murmansk deltar i övningen, skriver försvarsdepartementet på sin webbplats.

Övningen sker i luftrummet över Barents hav och i flygvapnets skjutfält Timur i Murmansk Oblast.

Detta är första gången Su-34 deltog i denna typ av övningar enligt försvarsdepartementet. Flygplanet genomfört avfyrningar av guidade air-to-air missiler på mål som släppts från 10.000 meter.

Su-34 är en av Rysslands nyaste strids-bombplan och hade sin första flygning 1990. Under 2012 beställde försvarsdepartementet 92 Su-34 från Sukhoi flygplanstillverkaren, enligt RIA Novosti.

Även en ny och uppgraderad version av MiG-31 Foxhound interceptor är MiG-31BM som deltar i övningen. MiG-31BM versionen har uppgraderat avionik, ny multimode radar, kraftfullare dator, digitala dataförbindelser och en massa andra moderniseringar.

Ett projekt för att uppgradera den ryska MiG-31 flottan till MiG-31BM standarden påbörjades år 2010. 60 eller fler flygplan kommer att uppgraderas till MiG-31BM standard innan år 2020, enligt RIA Novosti.

tisdag 17 juni 2014

Ryssland har namngivit en topphemlig atomubåt



Den 17 juni anslöt ubåten Severodvinsk ur Project-885 Yasen-klass till den ryska marinens flotta.
Skapandet av denna atomubåt borde ha blivit en revolution för den dåvarande Sovjetiska ubåtsflottan men finansiella problem under 90-talet gjorde att hon hamnade i malpåse.

Det viktigaste inslaget i Yasen-klass ubåten, som fortfarande är en av den ryska försvarsindustrins mest noggrant bevakade projekt, är dess många funktioner, tidigare utan jämförelse, varken hos sina ryska företrädare eller deras utländska motsvarigheter.

Fokus på universalitet:
Severodvinsk, den första ur Yasen-klass ubåten sjösattes den 17 juni,  som när den designades 1991 markerade en ny era i ryska ubåtstillverkningen.

Till skillnad från i USA, där från det ögonblick dess nukleära ubåtsflotta kom till fanns det en strävan efter enhetlighet, i Sovjetunionen fanns det många ubåtar som skapats under olika projekt, som var svåra att förena och vars uppgifter ofta var överlappande.

Denna praxis måste överges när en fjärde generationens ubåt började utvecklas 1977. Beslut fattades att ge upp enkelspårig specialisering, vilket innebar att den nya atomubåten skulle vara lika bra på att slå under vattnet och ytmål samt som avfyra kryssningsmissiler mot markmål; med andra ord den måste kunna hantera praktiskt taget alla stridsuppgifter som kan tänkas falla på ubåtsflottan.

För att nå det målet har ryska ubåts designers använt sig av originella tekniska lösningar. Det beslutades att Yasen-klass ubåtar inte skulle använda sig av dubbelskrovskonstruktion som alla sovjetiska ubåtar hade på den tiden. inte heller blev det ett enkelskrovigt ubåt, liksom sina amerikanska motsvarigheter.

Två skrov säkerställer en ubåts tillförlitlighet och flytkraft, medan ett enkelskrov innebär tystnad och osynlighet. Yasen blev något däremellan, som har den så kallade "ett och ett halvt skrov"-design, med ett lätt skrov som täcker endast en del av ubåtens tryckskrov.

Ett annat traditionellt inslag i sovjetisk ubåtsdesign som inte genomfördes i Yasen-klass ubåt var platsen för dess torpedtuber i fören. Det var där ubåtens mäktiga sonarsystem Irtysh placerades, så fanns det helt enkelt inget utrymme kvar för torpeder. Följaktligen gjordes torpedrör placerade i mittsektionen av ubåten i en vinkel mot centrumlinjen, en konstruktionslösning som används i stor utsträckning i USA

Granat Vs. Tomahawk:
Ubåtens främsta vapen är 3M55 Oniks (Yakhont) en överljuds sjömålsrobot med en räckvidd på upp till 350 km. En multipel avfyrning av 24 av dessa missiler skulle kunna utgöra ett allvarligt problem även för ett amerikanskt fartyg med ett kraftigt luftvärnssystem.

Yasen-klass ubåtar är utrustade med den ryska motsvarigheten till amerikanska Tomahawk missilen, Granat, som har ett skjutfält på upp till 3.000 km och, precis som dess amerikanska motsvarighet, kan bära en nukleär stridsspets. Dessutom har den nya ubåten 3M14 Kalibr missiler, med ett skjutfält på över 500 km, vilket gör att projekt885-ubåtarna kan med stor precision och eldkraft slå mot markmål.

Genom sina torpedtuber, kan ubåten kunna avfyra 3M54 Biryuza sjömålsrobotar och 91R antiubåtsrobotar, samt ha förmåga att släppa minor. Som en del av sin egen försvarsförmåga, har Severodvinsk särskilda anordningar för att skjuta ner olika motmedel och, eventuellt, ett system för aktiv anti-torped försvar, som kan förstöra fiendens torpeder med speciella små anti torpeder.

I sin bok Cold War Submarines, så avslutade den amerikanska örlogsfartygs analytikern Norman Polmar, kapitlet om de senaste amerikanska och sovjetiska atomubåten projekten genom att dra slutsatsen att det fanns en hel del bevis som stödjer uppfattningen att sovjetiska fjärde generationens ubåtar hade nått en nivå i många aspekter som var lika med eller överträffar de amerikanska motsvarigheterna.

De amerikanska motsvarigheterna i Yasen-klass ubåtar är Seawolf-klass och Virginia-klass ubåtar, även om Yasen är avsedd för ett bredare spektrum av uppgifter.

Såhär listar den ryska militärexperten Igor Korotchenko uppgifterna för den nya ubåten:

- "I första hand, följa de amerikanska Ohio-klass ubåtarnas strategiska missil, och möjligen  genomföra patrullering i regioner där den ryska flottan vill förhindra förekomsten utländska ubåtar. Samtidigt kan Yasen-klass ubåtar avfyra kryssningsmissiler mot markmål, bland annat i samband med lokala konflikter i de regioner där det är omöjligt att landsätta ryska marktrupper".